Fjällräven Classic - dag 1

Vår väckarklocka ringde kl 05.00 och det var spänning i luften när vi intog vårt morgonmål på hotellrummet. När vi packat ihop allt och jag började snöra på mig skorna hände det som absolut inte får hända - det small till i ryggen. Paniken var ett faktum, jag prövade gå omkring lite, men det gjorde ont. Vad skulle vi göra?! Vi åkte i alla fall iväg till Camp Ripan varifrån bussarna till Nikkaluokta avgick och vi kom oss på bussen och åkte iväg till starten, där måste vi sen ta ett beslut. Känslan när jag steg ur bussen efter att ha suttit ca 50 minuter var inte bra alls, men kunde inte annat göra än att försöka gå lite och mjuka upp ryggen. Ännu en halvtimme innan start var jag osäker om jag skulle göra detta, men prövade gå med rinkkan på och tyckte att det "tryckte" på rätt ställe i ryggen. Vi beslöt oss för att starta, ifall det inte kändes bra skulle vi vända om. Ett bra beslut med facit i hand.

Strax innan start, folk taggar med kaffe.

Såhär kunde det se ut i början, efter tiden blev det glesare.
Den oranga duken var det som visade att man var deltagare i Fjällräven Classic.
 Den användes också för att tillkalla uppmärksamhet från helikopter vid akutbehov.

Klockan 09.00 gick starten och vi samt ca 300 andra började gå mot den första checkpointen vid Kebnekaise fjällstation, en sträcka på 19 km. Sammanlagt startade närmare 3000 vandrare uppdelat på tre dagar och tre startgrupper per dag. I början var det ganska tjockt med folk, men det tunnade ut sig så småningom. När vi kom till den första hängbron var det smått kaotiskt, den hade rasat ihop just innan vi kom dit. Till all lycka hade ingen skadat sig, men det blev en halvtimmes väntan på att slippa över när alla skulle klättra på den rasade bron för att ta sig över. En ny bro flögs in med helikopter 1,5 h senare så nästa startgrupp kunde tryggt korsa jokken.

Första hängbron vi skulle över hade rasat, högst antagligen var folk för otåliga att vänta och alltför många gick samtidigt.
Som tur skadades ingen. 

En av många vackra vyer. 

Efter 6 km vandring genom fjällbjörkskog och över myrar kom vi till Lap Dånalds var det serverades utsökta renburgare intill sjön Ladtjojaure. Smakade ljuvligt och solens värmade strålar gjorde inte saken sämre. Eftermiddagen fortsatte i en lite stenigare terräng och stigen korsade många små jokkar. Underbart att kunna dricka direkt ur jokkarna och vätska behövdes för det var ganska tung vandring och jag blev väldigt trött i ryggen. Klockan hann bli 5 innan vi nådde Kebnekaise fjällstation, skön känsla att ha klarat av den första dagen. Vi fick stämpel i våra pass och gick sen och sökte efter en tältplats. Hittade en plats nära stigen, kanske inte den bästa, men den fick duga. Kvällen spenderades till matlagning, det var kebabgryta och rågbitar med marmelad på menyn och sen blev det omskötsel av min onda rygg som var rejält styv vid det här laget. Bara att hoppas på det bästa. Dag 1 led mot sitt slut och vi kröp in i våra sovsäckar för en natts vila. Somnade till ljudet av trampande fötter längs med stigen till vad som skulle visa sig bli en kall natt.

Lap Dånalds - vi åt varsin otroligt god burgare och drack en cola. 

Tuolpagorni med sin snöfyllda gryta.

Vattenpåfyllning i en av många hundra små jokkar längs vägen.

Betande ren.

Slutet av dag 1 och första checkpointen - Kebnekaise Fjällstation.

Fortsättning följer...
/Camilla och Jesper