Fortsätt till huvudinnehåll

Isskidning runt Replot

Vår vildmarksguideutbildning tog oss denna gång på en vintertur skidandes runt Replot. Vi åkte redan på fredagen ut till Björkö camping där vi tillsammans med våra team packade vår gemensamma utrustning i pulkorna och förberedde oss inför den kommande turen. På lördagmorgon strax efter klockan 9 startade vi från campingen. Mitt team "Frostbiten" fick till uppgift att orientera den första dagen så vi fick ta täten och leda hela gruppen. Efter allt regnande var det förvånansvärt bra med snö på isen, föret var lite trögt mellan varven, men det gick ändå bättre än väntat.

Förberedelser och mycket utrustning vid Björkö camping.

Färgglada fjällpulkor.

Redo för avfärd!

Team "Frostbiten" med tant grön och tant röd.


Efter lunchen skulle vi upp på land för att undvika en lång omväg och där skulle finnas ett skoterspår som vi skulle följa. Det visade sig att skoterspåret var svårt att hitta så det blev en något jobbig färd genom en tät skog innan vi hittade ut på andra sidan. Pulkdragarna hade det ganska kämpigt där ett tag, men kämpade tappert på ändå. Vårt slutmål för dagen låg långt ute i skärgården och på vägen dit ut såg vi plötsligt sälar på dyka upp ur ett hål på isen. Efter denna incident konstaterades att det säkerligen förekommer dylika hål hela vägen ut och det skulle dessutom hinna bli mörkt innan vi var framme, så vi vände om och sökte upp en annan lägerplats istället.


Vått före.

Under söndagen snöade det hela dagen, blöt lunchpaus. 

Henrik fixar lägerelden.

Morgonbestyr vid vårt hem för natten. 


Genast när vi hittat en lägerplats för natten slog vi upp våra vindskydd och började sedan koka mat i våra tremannalag, samt smälta snö för att få dricksvatten. Mycket mera program behövdes inte under kvällen, det tog sin tid att smälta snö till alla termosar inför nästa dag. En liten stund hann vi sitta runt brasan och ha det mysigt innan det blev dags att krypa in i sovsäckarna.

Kylig, men vacker morgon.

Vackert vinterlandskap, men tungt pulkaföre. 

Ilopilleri Lone på G. 

Drickapaus. 


Följande morgon var det väckning klockan 7.00 och vi hade två timmar på oss att klara av alla morgonbestyr innan avfärd klockan 9.00. Det var en nästan overklig känsla att stå och borsta tänderna i full vintermundering bland höga, snötyngda granar - vilket äventyr! Söndagen visade sig att bli väldigt våt. Det snöade blötsnö hela dagen och alla kläder var mer eller mindre genomblöta när vi kom fram till lägerplats nr två på kvällen. Vårt team tappade en medlem som måste hem till jobb, så vi fick nu klara oss på två. Det gick alldeles utmärkt ändå och vi hade en riktigt mysig kväll.

På måndagen var det lite kyligare väder och vi fick njuta av solsken under dagen. Vi turades om i teamet att skida med pulka och ryggsäck. Det var skönt med omväxlingen och bra för trötta axlar att få dra pulkan mellan varven. Måndagens etapp gick på en lång skogsväg och där det var plogat hade vi helt suveränt glid så pulkan märktes knappt av där bakom. Vi kom fram till lägerplatsen vid Gräsreveln lite tidigare denna dag och där väntade oss en trevlig överraskning. Det visade sig att detta var vår lärares sommarställe och vi blev bjudna på smörgåsar med rökt röding och laxröra, hembakta bullar och kaffe. Det var otroligt skönt att få sitta inomhus i värmen på en stol och njuta av allt det goda. Att dessutom få torka våta kläder inomhus kändes väldigt lyxigt.

Våra lärare Virve och Henrik.

Här fick vi torka våta kläder i Henriks fina bastu.

Solnedgång vid Gräsreveln.

Kvällsmys runt lägerelden. 

Frostbitna skidor.

Kim är ivrig att komma iväg. 

Replotbron i bakgrunden.


När man levt primitivt ett tag blir vardagliga bekvämligheter fort en lyx som man annars inte reflekterar över. Jag älskar konstrasterna med friluftslivet och det "vanliga" livet. Det är så skönt att ibland få släppa allt det vardagliga och bege sig ut i skogen, stänga av telefonen och bara leva av och med det man bär med sig. Samtidigt känns det alltid lyxigt att komma hem till rinnande vatten och elektricitet, sådant man annars tar för givet.

Sista dagen hade vi strålande sol hela dagen, men väldigt tungt före att skida i. Humöret var ändå på topp och efter ca 65 km skidning kom vi på eftermiddagen tillbaka till Björkö camping och turen var slut. Kursen avslutades med välförtjänt bastu och middag innan vi glada och nöjda åkte hem. Vigukurserna har blivit mycket välkomna pauser i vardagen och jag längtar redan till nästa kurs som blir i svenska fjällen. Tack till alla inblandade för en trevlig tur!

/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma...

Gott och blandat från 365

Fick en glad överraskning på posten idag, gratistidningen 365 från Partioaitta. Den utkommer endast två gånger per år, men så är den ju då faktiskt gratis, vilket inte är särskilt vanligt i dagens samhälle. Fanns en hel del intressant och nytt som jag tänkte dela med mig av här. Man kan prenumerera på 365 här! Finlands naturcentrum  Haltia  som finns beläget i Nuuksio öppnar sina dörrar den 31:a maj 2013. Haltia samlar hela Finlands natur under ett och samma tak. I huvudutställningen kan du bekanta dig med allt som våra 37 nationalparker har att bjuda på och i det gröna bandet presenteras huvudstadsregionens naturupplevelser. Kommer också att finnas specialutställningar, olika evenemang och en naturbutik där. Det låter spännande, hoppas kunna pricka in ett besök där under sommaren. National Geographic utser varje år "the adventurer of the year". Detta år förärades Felix Baumgarten med denna fina titel för sitt otroliga fallskärmshopp från 39045 meters höjd. Med dett...

Vandring längs Fishermen's Trail i Portugal

 En mulen dag i oktober frågade jag min kompis Christel om hon har lust att hänga med på en vandringsresa nånstans söderut där det är lite ljusare än här just nu. Hon var inte sen att haka på och gav förslag på rutten Fishermen's trail i Portugal. Jag behövde inte se många bilder innan jag var övertygad om Portugal som destination och några dagar senare bokade vi resan. Fishermen's trail är en ca 76 km lång vandringsled längs Portugals västkust som är en del av den över 400 km långa leden Rota Vicentina. Det finns också en led som går mer inåt landet som kallas för The Historical Way. Fishermen's trail går längs stigar som skapats av ortsborna när de tagit sig ut till sina fiskeställen längs med kusten och den ligger inom det skyddade området  The Southwest Alentejo and Vicentine Coast natural park.  Första lördagen i november satte vi oss på tåget till Helsingfors och därifrån flög vi sen till Lissabon. Vi sov en natt i Lissabon och på söndag morgon tog vi bussen ( Rede ...