Fortsätt till huvudinnehåll

Njutningstur till Storpaskarn

En av våra nyfunna studiekamrater hörde av sig i slutet av veckan och undrade om vi hade lust att hänga med ut på en isskidningstur och vi var inte sena att hänga på. Igår morse packade vi ihop våra grejer och körde ut till Ådö västra där vi mötte upp med Johan och hans hundar. Första anhalten blev Mässkär, andra gången för mig denna vecka. Där blev det kaffe och gris innan vi fortsatte. Det var fint skidföre på isen och vi skidade vidare några kilometer till Truthällan där vi tog lunchpaus med fantastisk utsikt över den yttersta skärgården. I det milda vädret hade vi ingen brådska så vi satt länge och väl och bara njöt av den fina vinterdagen.

1
Så här tillbringade vi helgen.

Vi förberedde maten till middagen hemma. Här steks lammfärsburgare som vi åt i pitabröd med grönsaker och yoghurtdressing.

Även efterrätten förberddes hemma - äppelklyftor med smulpajsdeg. Den gräddades sedan över glöden och åts med vaniljsås. Gott!

Johan och Aki, Rocky chillar i bakgrunden.



Från Truthällan är det bara ca 600 meter till Storpaskarn var vi hade tänkt övernatta så vi skidade dit och lämnade vår packning och sen fortsatte vi iväg på upptäcktsfärd. Vi hade hört talas om en fiskestuga som finns just på Storpaskarn så först sökte vi reda på och inspekterade den. Den verkar mer eller mindre vara öppen för vem som helst. Där fanns en gästbok, men ingen hade skrivit i den sen augusti 2015 så stugan verkar inte vara så välbesökt. Trevligt ändå med dylika ställen. Vi skidade ännu ut till ett par holmar, men några långa sträckor blev det inte. Det var riktigt skönt att ta det lugnt och bara vara, inte ha bråttom att komma fram nånstans.

På väg nerför backen från Mässkär. 

Nöjda hundar som får vara med på tur.

Fina Rocky!


När vi kom tillbaka till Storpaskarn tog vi itu med att samla ved och sätta upp tält och vindskydd. Det är en skön känsla när man nått sitt mål för dagen och har fått utfört alla sysslor, bytt till torra kläder och sen får slå sig ner framför brasan och slappna av. Lilla Aki var lite frusen så jag tog till min uppgift att värma upp honom och det var en mycket mysig uppgift. Vi gjorde mat över glöden, smälte lite snö till tevatten och timmarna bara gick. Att sitta runt en brasa är så otroligt harmoniskt, det är som balsam för själen. Till sist tog tröttheten ändå över och vi kröp in i våra sovsäckar och jag slocknade genast jag satte ner huvudet.

Försöker värma upp en frusen Aki. 

Mysigt framför brasan.

Vi vaknade utvilade och åt frukost, packade ihop och skidade de sista kilometrarna över fjärden och så var turen slut. Det här var en riktig njutningstur, vi hade ingen brådska, utan njöt av att bara vara ute och äta mycket gott. Igen slogs jag av hur mycket jag saknar att ha en hund i mitt liv, var så mysigt att få ha med de fyrbenta vännerna. Tack till Johan, Aki och Rocky för sällskapet, det var ett nöje!

Camilla och Jesper


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma...

Gott och blandat från 365

Fick en glad överraskning på posten idag, gratistidningen 365 från Partioaitta. Den utkommer endast två gånger per år, men så är den ju då faktiskt gratis, vilket inte är särskilt vanligt i dagens samhälle. Fanns en hel del intressant och nytt som jag tänkte dela med mig av här. Man kan prenumerera på 365 här! Finlands naturcentrum  Haltia  som finns beläget i Nuuksio öppnar sina dörrar den 31:a maj 2013. Haltia samlar hela Finlands natur under ett och samma tak. I huvudutställningen kan du bekanta dig med allt som våra 37 nationalparker har att bjuda på och i det gröna bandet presenteras huvudstadsregionens naturupplevelser. Kommer också att finnas specialutställningar, olika evenemang och en naturbutik där. Det låter spännande, hoppas kunna pricka in ett besök där under sommaren. National Geographic utser varje år "the adventurer of the year". Detta år förärades Felix Baumgarten med denna fina titel för sitt otroliga fallskärmshopp från 39045 meters höjd. Med dett...

Vandring längs Fishermen's Trail i Portugal

 En mulen dag i oktober frågade jag min kompis Christel om hon har lust att hänga med på en vandringsresa nånstans söderut där det är lite ljusare än här just nu. Hon var inte sen att haka på och gav förslag på rutten Fishermen's trail i Portugal. Jag behövde inte se många bilder innan jag var övertygad om Portugal som destination och några dagar senare bokade vi resan. Fishermen's trail är en ca 76 km lång vandringsled längs Portugals västkust som är en del av den över 400 km långa leden Rota Vicentina. Det finns också en led som går mer inåt landet som kallas för The Historical Way. Fishermen's trail går längs stigar som skapats av ortsborna när de tagit sig ut till sina fiskeställen längs med kusten och den ligger inom det skyddade området  The Southwest Alentejo and Vicentine Coast natural park.  Första lördagen i november satte vi oss på tåget till Helsingfors och därifrån flög vi sen till Lissabon. Vi sov en natt i Lissabon och på söndag morgon tog vi bussen ( Rede ...