Ett verkligt i-landsproblem

Ibland snurrar världen riktigt fort och det är svårt att hinna med på alla plan. För min del är det mycket på gång just nu med heltidsjobb, studier och vårt företag. En bra dag så njuter jag av att ha många järn i elden, medan jag en dålig dag endast blir stressad och önskar mig en ledig kväll. Det är en hårfin gräns och det gäller att hitta balans i tillvaron. För att hitta balans hamnar jag och prioritera vad som är viktigt och vad som kan lämnas bort. Problemet är ju bara att det finns SÅ mycket roligt att göra. Jag vill hinna klättra, paddla, löpa, cykla, plocka bär och svamp osv osv. Fortfarande har veckan bara 7 dagar och jag tycker ändå att vi hinner få massor inklämt på dessa 7 dagar, men ändå vill inte tiden räcka till för allt. Det är ju ett riktigt lyxproblem att måste välja på om man ska klättra eller paddla när det är fint väder eller hur?

För ett par veckor sen bestämde vi oss för att försöka ta det lite lugnt innan höstens studier och kurser kör igång så vi tog vårt pick och pack och drog iväg ut till Fäboda för att bo där ett tag. Jespers föräldrar lånar ut sin gamla stockstuga till Jesper och hans syskon så den finns allt som oftast till förfogande. Det är en liten stuga på ca 20 kvadrat och ett sovloft, inget rinnande vatten inomhus, ingen dusch och toalett så det är utedass och tvagning i bastun med skopa och ämbare som gäller. Det är med andra ord ganska spartanskt och det finns inte rum med så mycket prylar där. 

Vi flyttade ut en måndag och bestämde oss för att skippa de flesta aktiviteter vi annars sysslar med på vardagskvällarna, vi skulle bara vara. Så skönt det var! Kvällarna gick åt till matlagning och diskande för hand, vi lyssnade mycket på radio, drack te, eldade i spisen och gick ner till stranden. Det kändes som att vi upplevde naturen på mycket närmare håll, kollade hur solen gick ner varje kväll och såg fullmånen mitt i natten när man gick på dass. Det var en alldeles ljuvlig vecka och vi hade gärna stannat ett tag till, men det gamla uthuset skulle rivas så vi kände oss mest i vägen. Det räckte i alla fall för att varva ner för ett ögonblick och igen blev jag påmind om hur lite saker man egentligen behöver. Mindre saker är lika med ett enklare liv, så enkelt är det egentligen, ändå skaffar man mer saker hela tiden. Känner att en ny utmaning är på gång, men måste låta den växa fram lite i taget. 

Nu är vi hemma igen och i full gång med kurs i friluftsmatlagning denna vecka och nästa vecka har vi infotillfälle för de som ska med på Rokuavandringen. På den finns det ännu några lediga platser så det går ännu att anmäla sig via Nykarleby arbis här. Jag känner mig full med inspiration inför höstens program och ser fram emot att träffa alla kursdeltagare och så småningom också mina studiekamrater i Vigu. Hoppas vi ses i höst på ett eller annat vis! Ta hand om er där ute och kom ihåg att ta er tid för nervarvning om livet börjar snurra för hårt.

Trevlig höst!

Camilla