Med Nykarleby Arbis på vårvandring

En härlig helg ligger bakom mig och en fullspäckad vecka framför. Det känns bra just nu och jag försöker njuta, men tanken att det är lite för bra för att vara sant smyger sig på nu som då. Det är som min syster sa för en tid sen, vi har många verktyg för att fixa motgångar, men när det går bra vet vi inte riktigt hur vi ska bete oss. En mycket fin helg hade jag i alla fall och hoppas att denna vecka blir lika fin.

På helgens program stod det vandring i Salamajärvi nationalpark tillsammans med Nykarleby arbis. Det var ett gäng ivriga vandrare som mötte upp på lördagmorgon och efter den nästan två timmar långa bilfärden var vi framme i Salamajärvi vid 10-tiden på förmiddagen. Vi var sammanlagt 9 personer och en hund när vi startade vår vandring längs Vaatimen kierros i det lite mulna vädret. Efter ca en och halv timmes vandrande i en ganska kuperad och stenig terräng blev det lunchpaus vid Heikinjärvi rastplats. Vi fortsatte sen utan packning på en liten avstickare till ett fågeltorn som finns placerat i utkanten av den stora mossen Heikinjärvenneva. På våren lär det ska finnas ett rikt fågelliv här med många olika sorters vadare, men när vi väl kom dit var det ganska dött. Längre ut såg vi svanar och måsar, men inte mycket mera. Troligtvis är det mera liv där i gryning och skymning. Det var i alla fall en fin vandring dit ut längs spångar som gick över myrar och små bäckar.

Myrarnas nationalpark - Salamajärvi

Fint gäng på vandring och nästan alla syns. 

När vi lastat på oss ryggsäckarna igen gick vi vidare till vår lägerplats som i detta fall skulle bli vid Pyydyskoski rastplats. Pyydyskoski är en av de två möjliga tältplatserna längs Vaatimen kierros. Den andra ligger vid Koirasalmi naturstuga, men där kostar det en slant att sätta upp sitt tält. Kvällen bjöd på det mesta som en härlig vårvandring kan bjuda på; solsken, fågelkvitter, god mat och mycket trevligt sällskap. Vi var inte de enda vandrarna som var ute, under kvällen fick vi ännu sällskap av en barnfamilj och ett par som också övernattade vid Pyydyskoski.

Mysigt med kaffekok i solskenet. 

Pyydyskoski.

Matlagning på gång vid Pyydyskoski rastplats. 

Trött hund efter en hel dags strapatser. 

Natten visade sig bli kall med till och med två minusgrader och en del i gänget hade haft det kallt om natten. Själv sov jag riktigt gott trots att detta faktiskt var första gången som jag sov alldeles ensam i tältet. Det var riktigt skönt, jag hade gott om plats och ingen som snarkade, men jag föredrar nog ändå att ha nån som snarkar bredvid mig om jag får välja. ;)

Många grodor såg vi, denna hade stelnat i hoppet. 

Många långa spångar. 

Ödestuga vid Ahvenlampi. 

Söndagen blev också den en alldeles underbar vandringsdag med ännu mera solsken, värme och fina stigar att vandra på. Vi hade lunchpaus vid Ahvenlampis strand till ljudet av en kvackande grodkör. Den sista biten av vandringen gick i ett huj och snart var vi framme vid Koirasalmi igen där vi börjat vår vandring. Trots att vi inte fick se så mycket fåglar som jag hade hoppats och inte heller någon skogsren så tycker jag att Salamajärvi levererade. Jag är väldigt svag för myrar, de får mig alltid att känna mig som att jag befinner mig ute i vildmarken och myrar finns det gott om i Salamajärvi. Vädret var ju också helt suveränt och en bättre grupp att guida får man leta efter. Tusen tack till alla som deltog, ni gjorde en vildmarksguides jobb till en semester!