Fortsätt till huvudinnehåll

En dag på vildmarksmässan Explore

Efter att helgens inplanerade Vigukurs blev inhiberad utnyttjade vi tillfället med bokad hund- och papegojvakt och drog spontant iväg till vildmarksmässan i Stockholm. Mässan hölls från fredag-söndag och var kombinerad med fotomässan och båtmässan. Så här stod det på hemsidan vad Explore handlar om:
"På Explore, fd Vildmarksmässan, handlar resan om upptäckarglädje, oavsett det handlar om det mindre, spontana äventyret eller det stora, välplanerade äventyret. Här fokuserar vi på mötet med naturen, mötet med andra människor och mötet med sig själv. Det finns alltid ett mål med friluftsliv, vare sig det är att upptäcka en ny plats, lära sig något nytt eller bara njuta. Det kommer att bli ett veckoslut fyllt med inspiration till ett härligt friluftsliv, massor av ny kunskap, spännande möten med nya människor och välkända experter. Det kommer att bli grymt kul!"


Förväntansfulla i kö inför en hel dag på mässa.

Mycket taggade stod vi i kö redan före klockan 10 när mässan öppnade för att komma in. Vi hade anlänt till Stockholm med färjan redan klockan 6.30 därav var vi väldigt tidiga. Den första kända profilen vi stötte på som jag följer med i bloggvärden och på sociala medier var Angelica Mejstedt som är en av personerna bakom Kvinnliga äventyrare samt bloggförfattare till Vandringsbloggen. Jag började följa Vandringsbloggen efter ett inlägg Angelica skrev som träffade mitt i prick på min egen situation. Det var en av de dagar när allt kändes motigt och jag funderade vad jag egentligen höll på med, men så läste jag hennes text och insåg att jag inte skulle vilja gå tillbaka till mitt gamla trygga jobb. Även om mitt friluftsföretagande inte skulle gå den väg jag helst önskar så är det inte ett misslyckande. Att inte våga på grund av risken för att inte komma till målet är att misslyckas. Angelica är hur som helst en otroligt inspirerande kvinna och hon var lika trevlig på riktigt som hon verkat vara när jag följt hennes blogg.

Lite starstruck är jag allt. :)

Hon var inte heller den enda kända friluftsprofilen jag följt med som vi träffade på under mässan. Adventure Academy som delar ut pris till årets äventyrare hade korta presentationer av flera både för mig kända äventyrare samt ett par som jag inte hört om förut. Först ut var Johanna Davidsson som både åkt kite över Grönland och nu senast skidade hon till Sydpolen och blev samtidigt snabbaste kvinnan någonsin på skidor till Sydpolen. Vi passade också på att prata med henne och beställde hennes pinfärska bok "Solosister" som håller på att tryckas som bäst. Borde landa i min postlåda i början av april.

Johanna Davidsson har nått Sydpolen.
(Bilden lånad.)

En annan äventyrare som var ny för mig var Kristina Paltén. Kristina sprang genom Iran för tre år sedan och har även hon skrivit en bok om sina upplevelser "Den rädda löparen". En till bok att sätta till min boklista. Den andra okända äventyraren som presenterades var cyklisten och bergsklättraren Tim Bogdanov som cyklat från Sverige till Kina med en rejäl omväg via Afrika. Han har även bestigit en hel del berg och har siktet inställt på Mount Everest så småningom. Sist ut i snabbintervjuerna var Fredrika Ek som jag aktivt följt med i två års tid. När jag hittade till hennes blogg hade hon redan varit på väg i ett års tid vilket gör hennes jorden-runt-cykling till ett treårs projekt och hon kom hem i januari detta år. Fredrika Ek valdes då på mässan också till årets äventyrare och den titeln hade hon mer än väl gjort sig förtjänt av.

Årets kvinnliga och manliga äventyrare i mitten, barnbarnet till decenniets äventyrare längst till höger och årets stipendiemottagare längst till vänster. 


För mig var det här otroligt roligt att få höra alla dessa äventyrare berätta om sina äventyr och också få prata med dem och märka att de var helt vanliga människor de också. Vi träffade också Eric Tornblad som skrivit många böcker om friluftsmat, Elle från Elles utemat bjöd på goda rårakor med indisk touch och så deltog vi en föreläsning med äventyraren Marcus Aspsjö som gjort många smått galna äventyr.


Elle steker rårakor. 

Vi hörde också på en presentation av Nols som står för National Outdoor Leadership School.
Marcus Aspsjö på väg suppandes nerför Yukonfloden.
(Bilden lånad.)

Mässan i övrigt var kanske en liten besvikelse, det fanns inte så mycket prylar att se och klämma på och ännu mindre som faktiskt var till försäljning där och då. För vår del gjorde det inte så mycket, vi fick vårt behov mättat av alla små presentationer, föreläsningar och samtal vi deltog i och det var ju också för inspirationens skull vi kom dit. Inte så mycket för att köpa grejer, även om några böcker följde med oss i bagaget hem.

Jag är nog en hopplös äventyrsromantiker som drömmer om de stora äventyren och hoppas att jag själv en dag är där ute nånstans utan några tider att passa, med alla mina ägodelar i en ryggsäck eller pulka eller vad det nu kan vara och med den där fantastiska frihetskänslan som infinner sig när man väl är där ute. Jag är tacksam över att det finns folk där ute som gör äventyrsdrömmarna till verklighet så att vi som inte själva kommer till skott får leva med i berättelserna. Jag fortsätter med mina små äventyr tills vidare så kommer kanske även jag en dag till det riktigt stora äventyret.

Camilla



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma...

Gott och blandat från 365

Fick en glad överraskning på posten idag, gratistidningen 365 från Partioaitta. Den utkommer endast två gånger per år, men så är den ju då faktiskt gratis, vilket inte är särskilt vanligt i dagens samhälle. Fanns en hel del intressant och nytt som jag tänkte dela med mig av här. Man kan prenumerera på 365 här! Finlands naturcentrum  Haltia  som finns beläget i Nuuksio öppnar sina dörrar den 31:a maj 2013. Haltia samlar hela Finlands natur under ett och samma tak. I huvudutställningen kan du bekanta dig med allt som våra 37 nationalparker har att bjuda på och i det gröna bandet presenteras huvudstadsregionens naturupplevelser. Kommer också att finnas specialutställningar, olika evenemang och en naturbutik där. Det låter spännande, hoppas kunna pricka in ett besök där under sommaren. National Geographic utser varje år "the adventurer of the year". Detta år förärades Felix Baumgarten med denna fina titel för sitt otroliga fallskärmshopp från 39045 meters höjd. Med dett...

Vandring längs Fishermen's Trail i Portugal

 En mulen dag i oktober frågade jag min kompis Christel om hon har lust att hänga med på en vandringsresa nånstans söderut där det är lite ljusare än här just nu. Hon var inte sen att haka på och gav förslag på rutten Fishermen's trail i Portugal. Jag behövde inte se många bilder innan jag var övertygad om Portugal som destination och några dagar senare bokade vi resan. Fishermen's trail är en ca 76 km lång vandringsled längs Portugals västkust som är en del av den över 400 km långa leden Rota Vicentina. Det finns också en led som går mer inåt landet som kallas för The Historical Way. Fishermen's trail går längs stigar som skapats av ortsborna när de tagit sig ut till sina fiskeställen längs med kusten och den ligger inom det skyddade området  The Southwest Alentejo and Vicentine Coast natural park.  Första lördagen i november satte vi oss på tåget till Helsingfors och därifrån flög vi sen till Lissabon. Vi sov en natt i Lissabon och på söndag morgon tog vi bussen ( Rede ...