Fortsätt till huvudinnehåll

Helgpaddling i Esse å. Lappajärvi - Lappfors.

På lördagen var det då dags för den efterlängtade paddlingshelgen. Vi var ett gäng på sex personer som skulle ta oss nerför ån från Lappajärvi till Björkfors kraftverk i Lappfors. Glada i hågen styrde vi nosen mot Lappfors där vi mötte Mattias för en snabb palaver angående rutten och för att få all utrustning. Sen bar det iväg till Halkosaari i Lappajärvi. Vi hittade våra gröna kanadensare vid Niska damm och packade i all utrustning i dem och begav oss iväg ut på ån. Den första biten försökte vi mest få tekniken och samspelet att fungera. Med Jesper som styrman gick det finfint!

Packar i kanadensarna strax innan avfärd.

Styrman Jesper.

Första etappen gick från Halkosaari till Hanhikoski kraftverk, en sträcka på 9 km. Vi hamnade att bära kanadensarna förbi kraftverket, men det gick relativt smidigt ändå. När vi en gång var uppe på land passade vi på att äta lite lunch, fick några regndroppar på oss under tiden, men inget att stressa upp sig över. Etapp två gick från Hanhikoski till Välijoki åmynning, en sträcka på 6 km. Paddlandet flöt på fint och innan vi visste ordet av så var vi framme vid Evijärvi sjö. Därefter återstod endast 3 km fram till vår övernattningsplats Kettusaari. Dit var det lite knepigare att hitta, det fanns öar överallt, men med lite hjälp av gps:en så hittade vi dit efter en kort omväg.


Lunch.



Kettusaari är en fin ö med en allmän simstrand och rastplats. Där finns grillplats, vindskydd, omklädningsrum och utedass. Det finns även en brygga där så att båtar kan ta i land. Vi satte upp våra tält och sen satte vi fart på grillen. Hungriga paddlare ville ha middag! Det blev en ganska tidig kväll eftersom det började regna, men det gjorde inte så mycket. Var riktigt mysigt att krypa in i tältet och lyssna på regnet. Vi hamnade dock att göra lite underhållsarbete när vi märkte att vattnet rann in under vårt tält så Jesper var ute och grävde vallgravar i regnet.

Tälten uppriggade på Kettusaari.

Mörtstim.


På söndagen vaknade vi till vackert väder och fågelsång. Det blev frukost och hoppackning och sen bar det iväg igen. Första etappen ut ur Evijärvi sjö såg inte så lång ut på kartan, men det tog oss ändå ca 1,5 h. Blev ett lyft förbi båtnedfarten vid Kaarenhaara eftersom det med kanadensare är ganska stor kantringsrisk, färden fortsatte sedan i ån mot Kattilakoski kraftverk, Kaarenhaara-Kattilakoski 8 km. Vid Kattilakoski blev det lyft igen med lunchpaus mitt i. Här hittade knotten oss. :(


Fågelstudier i morgonsolen.

Dubbelnapp. Abborre på kroken, gädda bet sig fast i abborren, men släppte
 och lämnade en aningen söndrig abborre efter sig.

Nu började den roligaste delen av paddlingen - forsarna. Fram till den första och största forsen Hjulfors var det 5 km och där stannade vi för att rekognosera läget. Efter en del velande fram och tillbaka bestämde vi oss för att "go for it". Vi bar utrustningen till andra sidan ifall att om vi skulle kantra. De andra valde att bära sina kanadensare över så de stod på bron och kollade på när vi åkte. Aningen illamående och med tankar om att vi är dumma i huvudet som utsätter oss för detta åkte vi sakta, sakta iväg nerför forsen. Vi slog i två stenar, men höll oss på rätt köl och kom oss nerför forsen med adrenalinet pumpandes. We made it! Wow, va kul, vi ville bara ha mera forsar och hade svårt att paddla lugnt eftersom vi visste att det fanns flera forsar längre fram.

Action i Hjulforsen.

Hjulforsen nerifrån sedd. Låter och ser mer skrämmande ut live. 

Vi tog en kort paus vid Bockabron och paddlade sen de återstående 4 km till Björkfors kraftverk. De 4 roligaste km med flera små forsar. Det var ett trött men lyckligt gäng paddlare som efter sammanlagt 46 km paddlande kom i land vid 7-tiden på kvällen. Nu återstod bara att få upp kanadensarna och hämta bilarna från Lappajärvi. Det var en helt underbar helg och jag märkte att jag knappt har kollat på klockan under hela tiden. Verkligen avkoppling från vardagen. En superfin tur som vi varmt kan rekommendera för andra paddlingssugna. Sommartid kan det vara värre med vattenståndet och det kan bli mera lyft, bästa tid för den här rutten är på våren och början av juni. Tack till Essnature för uthyrningen av utrustning och stort tack till våra medresenärer: Christel, Tom, Charlotte och Carlos!


Fågelholkar finns det gott om längs åliden. 


Fick också styra en liten stund. :)


/Camilla & Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma...

Gott och blandat från 365

Fick en glad överraskning på posten idag, gratistidningen 365 från Partioaitta. Den utkommer endast två gånger per år, men så är den ju då faktiskt gratis, vilket inte är särskilt vanligt i dagens samhälle. Fanns en hel del intressant och nytt som jag tänkte dela med mig av här. Man kan prenumerera på 365 här! Finlands naturcentrum  Haltia  som finns beläget i Nuuksio öppnar sina dörrar den 31:a maj 2013. Haltia samlar hela Finlands natur under ett och samma tak. I huvudutställningen kan du bekanta dig med allt som våra 37 nationalparker har att bjuda på och i det gröna bandet presenteras huvudstadsregionens naturupplevelser. Kommer också att finnas specialutställningar, olika evenemang och en naturbutik där. Det låter spännande, hoppas kunna pricka in ett besök där under sommaren. National Geographic utser varje år "the adventurer of the year". Detta år förärades Felix Baumgarten med denna fina titel för sitt otroliga fallskärmshopp från 39045 meters höjd. Med dett...

Vandring längs Fishermen's Trail i Portugal

 En mulen dag i oktober frågade jag min kompis Christel om hon har lust att hänga med på en vandringsresa nånstans söderut där det är lite ljusare än här just nu. Hon var inte sen att haka på och gav förslag på rutten Fishermen's trail i Portugal. Jag behövde inte se många bilder innan jag var övertygad om Portugal som destination och några dagar senare bokade vi resan. Fishermen's trail är en ca 76 km lång vandringsled längs Portugals västkust som är en del av den över 400 km långa leden Rota Vicentina. Det finns också en led som går mer inåt landet som kallas för The Historical Way. Fishermen's trail går längs stigar som skapats av ortsborna när de tagit sig ut till sina fiskeställen längs med kusten och den ligger inom det skyddade området  The Southwest Alentejo and Vicentine Coast natural park.  Första lördagen i november satte vi oss på tåget till Helsingfors och därifrån flög vi sen till Lissabon. Vi sov en natt i Lissabon och på söndag morgon tog vi bussen ( Rede ...