Natventure.fi | Friluft.fi

Förra veckan befann vi oss i Stugun i Sverige på klippklättringskurs med Vigu. Både Jesper och jag har haft ett måttligt intresse för klättring och brukar klättra 1-2 ggr per år, men tills nu har vi endast klättrat inomhus. Det här med klippklättring visade sig dock vara en helt annan sak. Prusiken, lite väl lös här men huvudsak att man testar så att den låser vid fall.  Camilla och Roy firar ner sig. Lone och vår ena instruktör Eva. Efter att alla hade fått sig tilldelad utrustning gick vi upp en bit för berget och det första vi fick lära oss var hur vi skulle fira ner oss själva för en bergsvägg. Det var helt nytt för mig och det pirrade nog lite i magen den första gången, men det kändes tryggt och bra och jag tror de flesta rätt snabbt blev bekväma i nedfirningen. Vi hann också klättra lite under den första dagen och det var så roligt! Visst är det roligt att klättra inomhus, men det går ändå inte att jämföra med klippklättring. När man klättrar på en klippa finns

NatVentures första kurs börjar gå mot sitt slut och det har varit riktigt roligt att få hålla i trådarna för våra duktiga kursdeltagare. Undertecknad själv är ingen teknikexpert inom mountainbiking, men Jesper däremot har en lång "karriär" på cykeln. Han har spenderat oändligt många timmar på en cykel och övat på olika tricks, han har också förstört x antal cyklar genom tiderna. Min egen cykelkarriär har mest bestått av att ta mig från punkt a till punkt b på en relativt slät och lättframkomlig väg. Testar teknikhinder. Denna skillnad mellan våra bakgrunder på cykel har blivit extra tydlig under vår nybörjarkurs. När det kommer till sådana saker som att lyfta på framhjulet så är alla tjejer (mig själv inräknad) relativt obekant med den tekniken, medan killarna gör det hur naturligt som helst. Jag började fundera på varför det var så stor skillnad och plötsligt såg jag överallt små killar som cyklar på bakhjulet. Jag ser dem från vårt köksfönster hemma, på väg från jo